Regeringens Skolkommission är sinnrikt sammansatt. Här finns professorer i pedagogik, företagsekonomi och specialpedagogik, doktorer i statskunskap och historia och internationell strålglans i form av den finländske skolgurun och professorn Pasi Sahlberg. De tre lärar/ledarfacken är representerade, en i det här sammanhanget nyckelpolitiker som Katrin Stjernfeldt Jammeh i Malmö finns med. I deltagarförteckningen finns också Erik Blom med titeln Elev. ”Alla” är liksom med. Vilket ofta är en viktig ingrediens i framgångsrikt och konkret utredande.
Som grädde på moset är Skolverkets generaldirektör Anna Ekström ordförande i Skolkommissionen. I går kom kommissionens första delbetänkande. ”Om de politiska partierna (--) vill samlas för att lyfta kunskapsnivån och likvärdigheten i den svenska skolan, så finns förslagen här”, sa Anna Ekström härligt kaxigt och energiskt.
Och det stämmer nog. Det är ganska raka och enkla puckar som Skolkommissionen spelar in. Vilket är en framgångsfaktor. Krånglighetsrisken är ofta hög när en grupp av högt utbildade och/eller profilerade särintresseföreträdare ombeds att komma med konkreta förslag. Därför är det enkla och raka värt att notera i delbetänkandet. Förslagen om nationella målsättningar för bättre kunskapsresultat är superenkla. När målsättningarna följs upp kommer de också att ”visa om vi är på rätt väg och om vi behöver göra mer”, skriver Skolkommissionen. Så enkelt är det.
Kommissionen ansluter sig även till Friskolekommitténs bedömning att friskolorna och valfriheten har kommit för att stanna. Enkelt och bra det också. Anna Ekström och hennes utredare kan dessutom tänka sig att överväga förslag om ett obligatoriskt skolval som kombineras med relevant och allsidig information till elever och vårdnadshavare. Det skulle verkligen vara ett bra och enkelt steg i rätt riktning.
Jag saknar egentligen bara två saker. 1. Det offentliga monopolet för att bedriva lärarutbildningar behöver brytas upp. Det behövs tuff kvalitetskonkurrens om de bästa lärarstudenterna om Sverige någorlunda fort ska komma ifatt de bästa länderna. 2. Konkret statlig styrning om hur skolor för nyanlända bäst ska bedrivas. Idag gör kommunerna lite som de vill. Enkelt sagt så kommer inte att bli bra.