Ordet fritt Svar på "En dom som sänder olyckliga signaler", 19/4.

Alla, som studerar till barnmorska i Sverige, vet, att aborter och preventivmedelsrådgivning ingår i arbetsuppgifterna.

Fundera några minuter på vilket av följande två alternativ, som är mest sannolikt:

1. Ung svenska i normala ekonomiska omständigheter läser till barnmorska, varpå hon är beredd att gå hela vägen upp till högsta europeiska juridiska instans för att hävda rätten att inte utföra vissa uppgifter, som hon är utbildad för, och som arbetsgivaren ålägger henne. Förlorar hon processen, skall hon ersätta motpartens kostnader, som vid det laget torde kunna räknas i miljoner. Resultatet blir personlig konkurs och resten av livet på existensminimum.

2. En mycket resursstark frireligiös organisation vill driva sitt abortmotstånd genom en process om samvetsfrihet – vid behov till högsta instans. Man hittar en svensk barnmorska, som är villig att bli pilotfall, och står för hennes kostnader hela vägen. Hon riskerar inget ekonomiskt.

Kärnfrågorna är inte alls samvetsfrihet, religionsfrihet eller yttrandefrihet. Kärnfrågan är arbetsgivarens självklara rätt att inte anställa någon, som inte vill utföra det arbete, som arbetsgivaren vill ha utfört – och till vilket den sökande skall vara utbildad!

Det finns mängder av kvalificerade uppgifter inom svensk sjukvård, där man inte behöver utföra aborter. Då är det magstarkt att skaffa sig just den utbildning, där sådana ingår, och sedan gå till domstol för att slippa!

En lösning kan vara en privat mödravårdscentral – men att ställa särskilda, personliga villkor för att arbeta inom offentligt driven verksamhet faller på sin egen orimlighet!

Bror Gårdelöf

anestesiöverläkare, Linköping