Replik på Correns ledare 13/1.
Correns ledarskribent Christian Dahlgren skriver 13 januari under rubriken ”Klart spår till Stockholm? Gåtfullt om Ostlänken”. Han ställer även där några frågor, som vi gärna besvarar.
Bland annat undrar han vad lösningen blir genom Linköping och om nya järnvägen kommer att gå utanför staden.
Linköpings kommun har en överenskommelse med Sverigeförhandlingen om att Ostlänken ska gå genom Linköping och att stationen ska ligga i ett centralt läge öster om Stångån. Spåren och perrongerna ska ha höghastighetsstandard. Barriäreffekterna (miljö- och bullerstörningar) ska minimeras.
Trafikverket har påbörjat en lokaliseringsutredning för passagen genom centrala Linköping. Det är Trafikverket som ska presentera en teknisk lösning, över eller under jord. Linköpings kommun har förordat en underjordslösning.
Under 2017 ska godsspåret kardonbanan i Norrköping börja byggas, vilket är en förutsättning för Ostlänkens dragning. Byggstarten av den egentliga Ostlänken beräknas ske 2019.
Linköping är nog den kommun längs Ostlänken som har utrett de fysiska förutsättningarna för järnvägen allra mest och är väl förberedd för Ostlänken.
En höghastighetsjärnväg ska inte sluta i Linköping. Både infrastrukturministern och Sverigeförhandlingen har uttryckt att Ostlänken är en första etapp i en nationell utbyggnad. Sverigeförhandlingen har även argumenterat för att hela sträckan Stockholm–Linköping–Jönköping bör ingå i den första etappen.
Slutligen är kostnaden för Ostlänken en investering som ska betalas successivt över en byggtid på närmare tjugo år. Att inte göra något innebär fortsatt trängsel på spåren och sämre möjligheter för människor att röra sig mellan olika arbetsmarknader. Det är också en kostnad i form av utebliven tillväxt.
Kristina Edlund (S)
kommunstyrelsens ordförande
Paul Lindvall (M)
kommunstyrelsens 2:e vice ordförande