Det finns många goda skäl till att ompröva försäljningen av Vattenfalls kolkraft. Bolaget är en ansvarsfull ägare medan befintliga anbudsgivare vill fortsätta bränna kol. Timingen för försäljning är också dålig ur ekonomisk synvinkel. Vi behöver ta ansvar för Sveriges skattebetalares pengar och landets attraktionskraft. Det gör vi inte genom en oansvarig försäljning.
Inför valet 2014 föreslog Alliansen att Vattenfalls verksamhet utanför Norden skulle säljas. Vattenfall hade blivit en stor aktör på de icke-nordiska marknaderna och det fanns en sund liberal logik i att sälja den delen av verksamheten för att fokusera på hemmamarknaden.
På den korta tid som gått sedan dessa har priserna rasat och medvetenheten om kolkraftens långsiktiga konsekvenser har ökat. Det finns få potentiella köpare och – vad värre är – snart sagt inga som kan tänkas ta ett långsiktigt miljöansvar och fortsätta omställning mot klimatsmart elproduktion. Nu är det nämligen inte längre den utomnordiska verksamheten som ska säljas utan det handlar i huvudsak om de tyska brunkolskraftverken och de tillhörande gruvorna. Det innebär att anläggningarna – om de säljs – kommer att köpas av en aktör som vill satsa på kolkraft och inte har ett bredare energiperspektiv.
Alla de tre intressenter som är kända idag är tjeckiska kolkraftbolag som vill expandera kolverksamheten. Samtliga har varit tydliga med att de vill fortsätta att använda kol så länge det går, åtminstone till 2050. För att detta ska vara möjligt behöver nya jättelika gruvområden till en yta lika stor som Stockholm skövlas och grävas upp och tusentals människor tvångsförflyttas. Om planerna sätts i verket kommer det leda till en ökning av koldioxidutsläppen med 1,2 miljarder ton mer än om Vattenfall hade fortsatt att äga kraftverken. Det motsvarar Sveriges utsläpp under 24 år. Dessutom spekuleras det nu i att Vattenfall kommer att få betala för att bli av med kolverksamheten.
Att ett modernt och progressivt land som Sverige skulle bidra till kraftigt ökade klimatutsläpp skulle få ödesdigra konsekvenser för vårt varumärke. Allt fler företag blir måna om att förknippas med hållbarhet och miljöansvar. Att förknippas med den här typen av smutsiga energikällor kostar helt enkelt pengar i form av förlorat marknadsvärde och förlorade kunder. För Sveriges del handlar det om att vi kommer att tappa investeringar och gå miste om framtidens jobb. Vi såg till exempel hur Apple och Facebook väljer att göra sina kommande miljardinvesteringar i Danmark och Irland med hänvisning till att de i dessa länder är garanterade 100 procent förnybar energi. Ska Sverige attrahera framtidens jobb kan vi inte ha ett nedsmutsat rykte.
Liberalerna har nu chansen att visa på ett trovärdigt alternativ genom att driva en ansvarsfull och liberal politik som är positiv både ekonomiskt och miljömässigt. Vi menar därför att Liberalerna måste ompröva beslutet om försäljning. Vägen framåt bör vara att ta fram ett avtal med fokus på avveckling av brunkolen och hur bolaget ska kompenseras för att låta bli att bränna kol.
Mathias Sundin (L)
riksdagsledamot Östergötland
Johan Enfeldt (L)
landstingspolitiker, Uppsala
Nicke Grahn (L)
kommunpolitiker, Dorotea
Jessica Bagge (L)
Stockholm
Urban Wästljung (L)
kommunpolitiker, Uppsala