Många ifrågasätter om kyrkan ska bedriva näringsverksamhet i egna bolag och konkurrera med det privata näringslivet. Folkungabygdens pastorat har startat ett Holdingbolag samt under detta bolag planeras ett antal dotterbolag för olika verksamheter. Det kan vara städning, barn- och fritidsverksamhet, kafé och restauranger, blomsterhandel, trädfällning, borgerliga begravningar eller begravningsbyrå. Nyligen förvärvade kyrkan ett konkursmässigt konditori. Kyrkofullmäktige har, om man läser befintliga protokoll, beviljat ett lånelöfte om 4 miljoner kr till holdingbolaget utan att ställa krav på säkerhet, ränta och amortering samt vad medlen ska användas till. Normalt får bolag finansiera sådana förvärv genom lån hos finansiella bolag eller med eget kapital. Det är högst sannolikt att bolagen förvärvat konditoriet med beviljade lånemedel. Det är ytterst tveksamt om kyrkan uppfyller kraven på medelsförvaltning och att kyrkan bedriver näringsverksamhet som har naturlig anknytning till församlingen. Som skattebetalare måste man starkt ifrågasätta hur pastoratet använder skattemedel och hur detta kan påverka det privata näringslivet som inte kan använda sig av offentliga medel.
Kyrkans grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Kyrkan får bedriva näringsverksamhet om den har naturlig anknytning till församlingens verksamhet. Församlingen ska anställa och avlöna personal samt anskaffa och underhålla egendom som behövs för församlingens verksamhet. Det är ytterst angeläget att alla organ inom kyrkan gör en noggrann prövning, tillsyn och utvärdering över pastoratets agerande när det gäller bedrivande av näringsverksamhet samt hur dessa beslut förankras inom pastoratet. Detta gäller också hur kyrkan använder skattemedel och hur kravet på god avkastning och betryggande säkerhet tillgodoses. Kyrkans medel ska också förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Vidare bör frågor om insyn i kyrkans verksamhet belysas då insynen i princip upphör när verksamhet bedrivs i aktiebolag. Upphandlingsfrågorna kommer i fokus då kyrkan endast använder sig av varor/tjänster från egna bolag och inte upphandlar av andra privata företag. Flera företag riskerar konkurs eller sämre lönsamhet med följd att personal måste sägas upp.
Utöver detta måste frågor kring etik och moral lyftas. Är det verkligen försvarbart att driva näringsverksamhet där man inte till fullo tycks förstå helheten? Det finns risker för jäv och korruption. Risk för otillbörliga förmåner bör noga analyseras och en sådan förmån kan vara otillåtna bisysslor. Att risk för korruption uppkommer lättare i offentlig verksamhet är allmänt känt och det finns många exempel.
Kyrkan verkar sakna etiska och moraliska riktlinjer för hur anställda och andra aktörer bör agera i sådana här sammanhang. Ovanstående frågeställningar är väldigt komplicerade och kräver mycket noggranna konsekvensanalyser där etik och moral måste väga tungt.