Ett nytt utanförskap cementeras sakta i Sverige. Det visar Arbetsförmedlingens statistik över 2016, där en majoritet av de som är arbetslösa saknar gymnasieutbildning eller är födda utanför Europa. Nu krävs utblick mot våra europeiska grannländer och reformer som faktiskt fungerar för att bryta den illavarslande trenden.
Det är i dag svårt för den som saknar utbildning eller för den som saknar språkkunskaper att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Det som gör situationen så unik, och allvarsam, är bristen på jobb anpassade efter människors olika förutsättningar. Det har under lång tid drabbat unga människor som varit nya och oerfarna på arbetsmarknaden och det drabbar i dag med än större kraft nyanlända, och med största kraft nyanlända utan utbildning motsvarande svensk skola.
Det visar sig fortsatt tydligt i statistik från Arbetsförmedlingen över arbetsmarknadsåret 2016. I Linköping har till exempel arbetslösheten bland inrikesfödda minskat sedan 2010 och den ligger nu på drygt tre procent. Bland utrikesfödda Linköpingsbor är arbetslösheten fortsatt hög och på nästan 20 procent.
Det är inte Linköping som sticker ut, utan Sverige. Vi är ett av de länder inom EU med lägst andel enkla jobb. Vill vi att människor ska jobba, och vill vi att människor ska kunna jobba sig in i det svenska samhället, behöver vi reformera vår arbetsmarknad. Viktiga reformer att ta inspiration från är tyska mini-jobs, där arbetstagare inte förlorar hela sina socialbidrag vid en särskild arbetsform samt undantas skatteplikt.
Men det är inte bara en fråga om att anställa människor till lägre kostnad. Varje jobb som skapas är i sig viktigt för att få fart på ekonomin och arbetsmarknaden. Därför behöver vi en arbetsmarknad som erbjuder alla typer av jobb, och möjligheten att byta jobb. Det är när ekonomin växer och fler jobb blir till som människor får pengar att konsumera. Det är också när fler blir löntagare som de för sin lön kan köpa tjänster och varor, vilket i sin tur bidrar till att sysselsätter andra löntagare.
Därför är det så allvarligt när Socialdemokraterna säger nej till vad de kallar jobb med låg lön. I höstas gick Stefan Löfven så långt att han sade att “låglönejobb hotar den nordiska modellen”. I själva verket är det hundratusentals människor som står utan arbete som hotar den svenska modellen, vårt välstånd liksom vårt samhälles styrka.
Sverige borde vara ett land med en växande konkurrenskraftig ekonomi som ger en tillväxt av jobb med ständigt stigande löner. Då kan inte gamla dogmer om “fel sorts jobb” diktera. I stället behöver vi förändra arbetsmarknadslagstiftning så att fler kan få tillträde till arbetsmarknaden och lätta regelbördan och skattetrycket så att fler och nya företag kan utveckla nya tjänster och produkter. Gör vi det kommer vi se fler växande småföretag som en dag kan bli storföretag med både höga och låga löner för alla som jobbar.
Gunnar Hökmark (M)
Europaparlamentariker