Varje år drabbas 8 000–10 000 personer i Sverige av afasi. Den 10 oktober är den internationella afasidagen. I år uppmärksammas svårigheterna för personer med afasi att vara delaktiga i samhället.
Egenservicen byggs ut i rasande takt. Det gäller e-hälsa, resor, betalsystem och tjänster som kräver bank-ID. Med hjälp av standardiserade e-lösningar anses tillgängligheten och delaktigheten vara tillgodosedd. Men för många med afasi är det tvärtom, möjligheten att vara delaktighet minskar.
De e-system som används för att ”passa alla” är utprövade på en grupp av befolkningen som mycket sällan har en kombination av kommunikativa och kognitiva svårigheter. Personer med afasi har nästan aldrig varit med och testat användbarheten i dessa system.
Men det är många som har haft en stroke eller råkat ut för en traumatisk hjärnskada som ändå vill kunna fortsätta att klara sig på egen hand i samhället. Personer med afasi vill kunna boka en tid till vårdcentralen, köpa en tågresa eller betala ett loppisfynd i det kontantfria samhället. Problemet är att den utformning som idag finns för bank-ID, swish och knapptelefoni inte är anpassad utifrån personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar som afasi.
Vi kräver inte att samhället ska bromsa sin utveckling men vi kräver ett samhälle som planerar för att alla grupper ska kunna vara delaktiga. Det vi kallar ett universellt utformat samhälle. Ett samhälle för alla. Det är ett åtagande för alla verksamheter på riks-, läns/regions- och kommunnivå.
Olika former av e-system och tjänster måste göras tillgängliga och testas gentemot personer med afasi innan de lanseras. Samtidigt måste möjligheten till personlig kontakt och service finnas kvar för dem som trots anpassningar inte klarar av att använda e-tjänster. Det kommer alltid att finnas personer som är beroende av personlig hjälp och stöd.
Sluta pruta på möjligheten till delaktighet!
Lars Berge-Kleber
ordförande i Afasiförbundet
Thomas Andersson
ordförande i Afasiföreningen Östergötland