Debatt: Viktig rågång mellan tros- och åsiktsgemenskap

Det är ganska lätt att jämföra de olika budskapen för att själv bilda sig en uppfattning av vad som passar bäst. Tidningar, olika hemsidor, sociala medier med mera står till buds. 

Vad är det då som presenteras i kampanjmaterialen? Inte är det mycket om evangeliet och berättelsen om Jesus Kristus, som är Svenska kyrkans mest prioriterade budskap.

Det är så mycket annat nomineringsgrupperna lyfter fram för att belysa politiska behov i människors vardag, där normkritik och internationalisering framstår som metoder. 

Det är inte kyrkans uppgift att vara del i det offentligas åsiktspolitik. Kyrkan är en trosgemenskap som värnar mångfalden, och att alla som söker sig till kyrkan ska känna sig betydelsefulla och välkomna. 

Det blir inte trovärdigt när de sekulära politiska partierna tävlar om själarna, och dessutom tar del i kyrkans beslutsprocesser. 

De sekulära partiernas åsiktsgemenskap vill huvudsakligen att kyrkan ska genomföra deras aktuella politiska budskap och krav. Tyvärr, verkar det motsatta gälla när kyrkans företrädare går ut som ett ”salt” i samhället, bland annat genom Sveriges kristna råd, då ska kyrkan vara tyst. 

Inget sekulärt parti S, C eller SD är i detta sammanhang bättre än något annat. Svenska kyrkan har att förhålla sig till dem hur än samhällsvinden blåser. Det har kyrkan gjort i över 1 000 år och kommer att få göra även framledes. 

Kyrkan har sitt uppdrag att förmedla evangeliet om Jesus Kristus i vår Lutherska evangeliska kyrka, både här hemma, som i gemenskapen med den världsvida kyrkan. Det är någonting annat än att driva rikspolitik, med kyrkan som plattform. 

Genom att verka i Svenska kyrkan som nomineringsgrupp, framstår de sekulära partierna S, C och SD så dåliga att driva aktuell politik, på sina egna arenor, att de måste ta hjälp av Svenska kyrkan för att lyckas? 

I kommande kyrkoval har kyrkans medlemmar ett ansvar att visa vilket som är rätta vägen för Svenska kyrkan uppdrag: Rågången att vara tros- eller åsiktsgemenskap.

Åsiktskorridoren i samhällsdebatten tenderar att bli smalare för varje år som går och riskerar onödiga spänningar. Kontrasten till bland annat biskop Martin Modéus arbete i Linköpings stift med de sju rörelserna, är stor. Rörelserna främjar en tillitsfull trosgemens-kapsuppbyggnad i våra församlingar och för våra medlemmar. 

Vi i Posk, menar att det är mer av den sortens arbete vi ska ägna oss åt för att tydliggöra evangeliets kristna budskap.